Senaste inläggen

Av Hon som tittade in - 9 december 2011 17:48

Det är läskigt att släppa in nya människor i sitt liv. Det tycker då jag iallafall. Jag är nog lite rädd för vad dom har för avsikter, vad dom är ute efter liksom. Det där med tur när det kommer till nya vänner/nya vad-man-nu-ska-kalla-dom, det har jag inte haft. Är rädd för att bli lurad. Rädd för att bli sårad. Igen.


Det känns som att jag inte har så mycket att erbjuda och jag är rädd för att inte räcka till, rädd för att göra någon besviken.


Samtidigt vet jag att det inte finns några garantier åt något håll. Och jag vet att jag bygger luftslott.

Jag är ingen bra arkitekt så mina luftslott går sönder och jag faller till marken. Jag är trött på att falla, falla utan att någon tar emot.


Jag borde sluta hoppas och tänka så mycket framåt. Jag borde leva mer i nuet och ta det som det kommer.

Men hur lätt är det?


Rädd. Som en liten hare.

...

Av Hon som tittade in - 25 juni 2011 03:14

Jag hade något jag ville få sagt, men det var säkert inget viktigt.

Av Hon som tittade in - 20 juni 2011 00:05

I know you've been burned
But every fire is a lesson learned


Med det i tanken kanske jag borde försöka....

Försöka vad? Förstå? Förstå vad?


Allt känns som en enda röra och i den röran sitter jag fast.


I'll give it a try. (Som dom skulle ha sagt på andra sidan Vättern.)

Okej.

När man träffar någon man har träffat förut så kan det ju finnas en del i bagaget. Alla gör misstag. Men det är förbaskat dumt att göra samma misstag två gånger och förvänta sig en annan utgång. Visst är det så?

Ändå står jag här, inte vid samma utgång - men en liknande.

Något positivt är att det bara tog mig ungefär en månad att hamna här.


Fast samtidigt vet jag inte ens om jag står vid någon utgång alls. Jag ser vissa tecken som gör att jag borde dra mig tillbaka.


Det är så himla svårt! Varför kan det inte bara få vara lätt? En enda gång?

Tänk så mycket lättare det hade varit om man bara kunde prata om det. Men jag kan ju inte gärna dra igång en diskussion om slutstationer och medresenärer och känslor hit och dit när jag inte har något vettigt svar på något själv.


Jag kanske inte ens vill sitta på just det tåget?

Av Hon som tittade in - 8 maj 2011 22:53

Tidigare ikväll satt jag med ett papper framför mig. Jag skulle svara på några punkter varav den ena var att berätta vad jag tror att andra tycker är typiskt med mig. Jag berättade om frågeställningen för min far för jag hade lite problem med att svara på det och han undrade om det var rent allmänt dom menade och jag sa att jag trodde det.


Det han tycker är typiskt med mig är att jag alltid är ute i sista sekund, och ofta ännu senare, så att folk för det mesta får vänta på mig.

Han sa att det var väl det mest utmärkande med mig, annars var det väl inget särskilt.


Det är ju inte direkt någon smickrande egenskap och det kändes lite sådär när han sa det. Jag hade nog hoppats på att det fanns något typiskt med mig som var iaf lite positivit. Jag har inte riktigt tagit tag i saken och fyllt i det där papperet, det bär mig emot att skriva det han sa. Det gjorde mig en smula ledsen.


Det var såklart inte hans mening att göra mig ledsen.

Men hur kul är det att när någon ber honom att beskriva mig och det första han kommer att tänka på, mitt allra mest utmärkande drag, är att jag alltid är sen?

Bilden jag får i mitt huvud är att vi står bredvid varandra, han på min vänstra sida, och mitt emot oss står någon han ska presentera mig för och han säger:

"Det här är min dotter, hon är alltid sen. Annars är det väl inget särskilt med henne."


Jag har ingen bra kväll och det bidrar nog ganska mycket till att jag tog det han sa så hårt. Det är ju egentligen inget att hänga upp sig på och jag är fullt medveten om att det han säger stämmer, jag är väldigt ofta (nästan alltid) ute i sista sekund och jag vet att det inte är snällt att låta folk vänta.

Av Hon som tittade in - 11 mars 2011 23:45

Jag sitter här i min soffa en helt vanlig fredagskväll och hade något jag ville dela med mig av, men så fort jag loggat in och klickat på "skapa inlägg" var allt som bortblåst.


Jag tror det hade att göra med att saker känns annorlunda. Att jag tror att jag på något sätt blivit vuxen, vuxen på ett sätt jag aldrig trodde jag skulle bli.

Det låter lite konstigt, men jag menar vuxen på ett sätt som gör att mina föräldrar vänder sig till mig med sina problem, som gör att jag mer känner mig som en jämlike än som deras barn.


Det är nog både på gott och ont.

Självklart vill jag finnas där för mina föräldrar på samma sätt som dom alltid funnits för mig, och hjälpa till på de sätt jag kan.

Men samtidigt vill jag inte vara riktigt så vuxen. Jag vill fortfarande vara barnet.

Av Hon som tittade in - 11 januari 2011 01:21

Jag borde sova nu. Jag borde jättesova, men hittar inte riktigt ro till det.

Tankar som snurrar och saker jag inte riktigt kan släppa.

Det övergår mitt förstånd hur en del människor är funtade. Man kan verkligen börja fundera på om det finns minsta gnutta till tankeverksamhet mellan öronen på dom.


Det är tur att jag har så fina människor i mitt liv annars skulle jag på allvar ha börjat tvivla på att det finns godhet här i världen.

Av Hon som tittade in - 7 januari 2011 21:14

Härom dagen åkte jag till storstaden för att träffa en tjej jag pratat en hel del med sista tiden. Jag visste att kroppen skulle ta stryk och bråka en del med mig efter allt åkande, men jag tänkte att det skulle vara värt det. Och det kändes helt klart värt ända tills jag stod och väntade på bussen som skulle ta mig sista biten hem.

Det är lustigt hur fort det kan vända och med vilken fart hjärtat, humöret och allt annat kan hamna nere vid fotknölarna.

Jag har ondare än jag haft på länge, och som om inte det vore nog så känner jag mig en smula..jaa..billig? Eller nej, jag vet inte om billig egentligen är rätt ordval, men jag hittar inget mer passande ord för tillfället.

En känsla av att ha blivit lite lurad finns där i bakgrunden också.

Hur som haver så känns det inte speciellt kul.


Av Hon som tittade in - 9 april 2010 22:54

Ikväll är det verkligen inte mycket med mig.

Har ischias i armen och en låsning endera i bröstryggen eller också i bröstkorgen, säkert den som är orsak till ajaj i armen.

Käken känns sådär efter en massa (4 tabletter fördelat under dagen) Citodon.


Har fått i mig två Activia(stavning?)yoghurtar och ungefär två liter saft idag.

Så lite föda med mängden Citodon har resulterat i handskakningar, illamående och snurrighet.


Har nu placerat ändan i sängen och inväntar lite sömn. Känner mig helt slut trots ett par timmars sömn i eftermiddag.

Under min lilla tupplur (var kommer ordet "tupplur" från egentligen?) drömde jag om saknade människor och att sladden till modemet gick sönder, sladden gick liksom av och fastnade i USB-porten (hemska tanke!).


Blev väckt av att det ringde precis när min bror som bäst höll på att dra sladdar ur datorn.

Pratades vid i ca. 1h 48min. Det kom fram att The Drama Queen Nummer Ett inte vet att vi fortfarande pratar för då skulle helvetet braka loss (som att det inte redan gjort det?).


Jag tror jag måste känna efter och verkligen tänka över om det här är värt det.

Ännu en hemlig relation (om än bara vänskap).

Är det meningen att jag ska vara var och varannan persons "Mållgan"?

Det dröjer väl inte innan jag blir osynlig på riktigt om det fortsätter så här.

Klart att det är kul att få höra "jag tycker jättebra om dig, du är en jättesnäll tjej med jättefin personlighet och bla..bla..bla..", men kanske inte lika kul att personen sen inte kan stå för sina åsikter om mig.


Jag vet att det skulle ställa till en massa problem om det kom fram att vi pratar som vi gör och jag vill självklart inte ha mer bråk, men på min sida av det hela så känner jag inte av bråket så mycket eftersom bråkmakarna inte pratar med mig direkt.

Tyvärr så känner hon av det hela desto mer, hon har redan tappat kontakten med en av människorna som ingår i fancluben till The Drama Queen Nummer Ett efter att det kom fram att vi pratat och setts.


Jag måste seriöst vara en helt horribel människa när folk försvinner bara för att jag finns..

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Gästbok

Omröstning

Har du läst min blogg mer än en gång?
 Ja
 Nej

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2011
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS


Skapa flashcards