Gudars vad dålig jag blivit på det här med att uppdatera i bloggen..

Ibland känns det bara som att jag inte har något att komma med.

Vardagen lunkar på i vanlig ordning. Jag gör mest inget särskilt egentligen. Umgås så mycket som möjligt med Henne, träffar kompisar och slappar. Inte så mycket att berätta om.

Dom tankarna som snurrar får jag ingen ordning på så jag kan inte riktigt berätta om dom heller.

Pappas strålningsbehandlingar är avslutade, han var på återbesök hos läkaren i tisdags. Tumören hade gått tillbaka ännu lite mer, men är inte helt borta. Pappa pratade på att den var inkapslad eller något, ungefär som när man skär sig och får ett ärr så är det inte säkert att en tumör försvinner helt. Hur som helst så kommer dom inte göra något mer nu. Han ska på en ny röntgenundersökning om tre månader igen för att se så den inte vuxit till sig. En riktigt bra nyhet är iaf att han inte fått några fler tumörer någon annanstans i kroppen!

Nu har Hon och jag varit tillsammans i drygt fem månader. Det känns jättebra och jag saknar Henne så fort Hon inte är hos mig. Jag trodde inte det var möjligt att känna så här mycket för någon.

På söndag eller måndag åker Hon till Skåne på utbildning för Securitas. Hon kommer vara borta i nästan två veckor, jag kommer sakna ihjäl mig efter Henne!

Hon ligger och sover i min säng nu och jag skulle mer än gärna gjort Henne sällskap, men jag måste springa ner i tvättstugan igen.. Usch!

Snubblar iväg.