Inatt drömde jag konstiga drömmar. Hemska drömmar. Så jag sov inte särskilt bra. Hade väldigt ont när jag vaknade också, så en del av drömmarna kom väl därifrån.

Pratade med tjej på msn förut. Jag fick bekräftat att jag inte bara inbillat mig att det blivit såhär mellan oss efter att jag fick reda på att pappa är sjuk och jag blev ledsen och nere för det. Hon tycker att jag blivit så svår att prata med och så.. Jag förstår henne, det gör jag. För jag vet att jag väldigt lätt drar mig undan när jag mår dåligt. Jag är inte så bra på att hantera känslorna som dyker upp. Och jag vet inte vem jag ska prata med, eller vad jag ens ska säga.. Ibland vill jag bara försvinna.

Jag frågade iaf tjej om det inte finns något sätt att göra det bra igen, eller om hon tror det är helt kört. Hon sa att hon inte vet, men att det inte är helt kört kanske.

Så jag frågade om hon vill försöka få det bra igen, eller om hon tror det är bäst att lägga ner. På det svarade hon att hon vill träffa mig.

Det är väl alltid något. Jag vill verkligen inte förlora henne, det är längesen jag mådde så bra och var så glad som jag vart med henne. Men jag vill inte ha nåt mellanting, att vi bara ska ses ibland. Ska det vara så, så tror jag att det kanske är bättre att lägga ner helt? Jag kommer inte orka behöva fundera på vart jag har henne.. Det går åt tillräckligt mycket energi för att inte bryta ihop totalt över pappas sjukdom.

Är det någon som har något förslag på vad jag ska ta mig till?

Du är den finaste jag vet..

Usch vad klockan ska bli tidig morgon hela tiden..

Kom hem vid halv fyra ungefär. Nattbussen var drygast i stan på att ta sig från stan.. Blev en halvtimme sen, var iofs ungefär 3217 personer som skulle med så det var väl därför.

I förrgår köpte jag ny dator, med sånt dära mobilt bredband. Så nu kan jag sitta i sängen eller soffan, eller utomhus för all del, och göra vad jag nu ska göra vid datorn. Vilken frihet, wohoo..

Igår var jag till sjukhuset och hälsade på pappa, det var ganska jobbigt.

Men så var inte gårdagen den bästa dagen heller. Hade en stor klump med gråt i halsen precis hela dagen. Och det blev inte bättre av att tjej kläckte att hon tycker att det har gått lite fort mellan oss, att det ju inte var så längesen hon gick ifrån ett långt förhållande. Att hon inte vill bli beroende av någon, för om man ses så mycket som vi har gjort så blir man beroende av varandra. Men hon vill fortsätta ses, bara inte så ofta.

Osäker som jag är tycker jag det är jättejobbigt, det känns som att jag inte har en aning om var jag har henne längre och det är bland det värsta jag vet.

Det var ju så bra mellan oss tills för en vecka sen, jag förstår inte varför det blev såhär. Jag vill verkligen inte förlora henne, men det känns som att det är påväg att gå åt helvete.

Allt bara rasar.. Först det här med pappa, sen talade han om igår att en till släkting har cancer (visst det är en mild grad av hudcancer som kan behandlas, men det blir fjärde omgången som han behöver behandling nu) och det kom som en riktig chock, sen det här med tjej uppepå allt.. Jag vet ärligt talat inte hur jag ska orka det här. Min hjärna hänger inte med för fem öre, har vart så senaste veckan. Jag glömmer nästan hela samtal jag har med folk, har inget minne av vad vi sagt bara en liten stund efter att vi pratat. Och har ingen koncentrationsförmåga heller. Inte så kul. Samtidigt känner jag mig bedövad på nåt sätt, och jag har ingen matlust what so ever.. Idag har jag inte ätit mer än tre winegum, igår åt jag några winegum och en liten smörgås på kvällen och det var samma i torsdags. Tokigt..

Ikväll var jag till en kompis på fest, det var sådär roligt. Skulle ha varit på krogen också men dom bestämde sig för att inte gå ut.

Pratade med tjej och hon tyckte vi skulle ses och säga hej för hon skulle ut. Hade gärna följt med dom ut men hon frågade inte och jag ville inte tränga mig på. Och man får inte gå ut och in igen på det stället dom var så vi kunde inte ses nåt. Så jag gick från kompisen onödigt tidigt och fick sitta på busstationen i en timme.

Jaa, får väl se hur länge jag orkar det här..

Jag går snart sönder.