Pappas trombocyt-värde var visst ännu lägre idag. Förra provet som var nästan hälften av vad det lägsta värdet bör ligga på visade ett värde på 73. Detta provet visade ett värde på bara 30.

Sköterskan rådde honom att borsta tänderna försiktigt med en mjuk tandborste och att inte raka sig, blödningsrisken är tydligen ganska stor. Och trombocyternas uppgift är ju att få blodet att levra sig, så att börja blöda är nog ingen höjdare för honom nu.

Något cellgift är inte att tala på, däremot kanske han måste få lite blod. Det märks.

Blev ingen runda på stan eller något sjukhusbesök, energin (den lilla jag hade idag) försvann. Nu ligger jag helt utslagen på sängen och använder mig av pekfingervalsen för att skriva här.

Kompisen jag bor hos ligger utslagen på soffan.

Vet inte vad det är med denna dagen.

Fick sms av Henne förut, Hon undrade om jag ville prata ikväll. Himlans dum fråga tycker jag.. Det är väl klart att jag vill!

Så nu har jag något att se fram emot :)

Klättra på väggarna (inombords) av rastlöshet?

Gudars så dåligt jag sovit inatt. Vaknade hundra miljoner gånger ungefär (jag överdriver bara en smula), sov max två timmar åt gången.

Var uppe en sväng vid halv fem imorse, lyckades somna om efter att jag öppnat fönstret och fått in lite luft i rummet. Strax före nio vaknade jag och då var det färdigt med sovandet för den här gången.

Pappa kom hit en sväng vid halv tolv och lämnade ett toastgärn, en trådlös router och lite sladdar och tillbehör till det.

Han skulle ha varit till sjukhuset och fått sista behandlingen med cellgifter idag men hans trombocyt-värde var alldeles för lågt, nästan hälften av vad det ska vara, så det blev ingen behandling. Han fick ta ett blodprov istället som han får svar på nu i eftermiddag, om värdet har stigit ska han förmodligen få cellgifterna i morgon istället. Annars kanske dom skippar det helt eftersom det ändå var sista behandlingen.

Sen väntar "bara" några veckor med strålningsbehandlingar innan han är färdigbehandlad. Då är det bara att hålla tummarna för att tumören försvunnit helt.

Senaste röntgen visade att tumören hade gått tillbaka bra, så det ska nog gå vägen det här!

Ska eventuellt hälsa på en kompis på sjukhuset lite senare i eftermiddag, hon är med barn och i torsdags bestämde sig bäbisen för att den ville ut. Det är beräknat att hon ska föda 13 juli så det är lite tidigt än, som tur var lyckades dom stoppa det så än har den inte kommit. Hon måste vara väldigt stilla och stanna på sjukhuset på obestämd tid.

Tänkte ta en runda på stan först, om jag hittar någon att springa runt med, och inhandla någon bok till sjukhus-kompisen och lite andra nödvändigheter.

Min dermal anchor (piercingen) på bröstkorgen blödde av någon anledning idag, den gör ont. Inte skönt.

Nu är det iaf dags för att göra något annat än att sitta här och svamla.

Tja'rå!

Klockan är sent, jag är dödstrött och kan inte sluta le.

Hon ringde för ungefär en timme sen, vi pratade i över en halvtimme.

Hon berättade att det var för att exet inte ville komma och träffa mig igår som det inte blev så. Att Hon verkligen hade velat det, jag blev glad över att höra det.

Strax efter att vi lagt på skickade jag ett sms till Henne, precis när det blev levererat vibrerade det i min mobil, Hon hade skickat samtidigt. Lite lustigt.

Längtar till i morgon, tills Hon ringer.

Det är verkligen tokigt på riktigt det här.

Känns som att jag inte kan få nog av Henne. Vill prata med Henne hela tiden och jag skulle kunna spendera hela dagarna framför dataskärmen och bara titta på kort på Henne.

Ojoj, lite stalker-/psykvarning på mig?

Humor:

-Vad står D:et på din dräkt för?

-Det står för min.."Theme song". (Vad säger man på svenska?)

-Vad är din "theme song"?

-Dadadadaaa!

You can have me dreaming when I aint even sleeping.