Jag hittade visst hit idag.

Ibland blir det inte alls som man tänkt sig.

Det börjar väl sjunka in nu. Men det känns fortfarande ganska overkligt.

Om jag fick bestämma (vilket jag såklart inte får) skulle det ultimata vara att man kunde spola tillbaka tiden ett par veckor så det här aldrig hade hänt.

Eftersom det överhuvudtaget inte är möjligt, är ett annat bra alternativ att dom blir tillsammans nu och förhoppningsvis (för min del då) så funkar det inte alls och han inser att det faktiskt är mig han vill vara med ialla fall. (Fast det skulle ju göra mig till andra-hands-valet, vilket inte är särskilt kul..)

Sista alternativet är att hon inte vill ha honom tillbaka, han förstår att det inte är någon idé att tråna efter henne, släpper henne och går vidare (med mig då förstås).

Usch, jag är pinsamt patetisk.