Hann träffa Henne en liten sväng imorse efter att Hon slutat jobbet.

Hon körde mig till träningen. Hon var trött efter att ha jobbat 12 timmar så Hennes humör var inte på topp och jag var genomfrusen efter att ha stått ute i kylan och väntat på Henne i ca. 45 minuter så mitt humör var inte heller det bästa.

När jag gick från bilen kände jag att det bästa kanske hade varit om vi inte hade träffats något, om jag hade hoppat av bussen där jag skulle och knallat till gymmet på en gång. Då hade jag hunnit träna lite med två kompisar innan mitt pass skulle börja, nu hann jag inte det. Men jag fick iaf prata lite med kompisarna och titta på när dom slet innan det var dags för mig att börja.

Hon skickade ett sms och bad om ursäkt för att Hon varit så grinig.

Alltid något. Så efter det kändes det lite, lite bättre.

Men det var inte det lättaste att koncentrera sig på att slappna av på först den vanliga avslappningen och sen, efter stabiliseringen och cirkelträningen, på den mentala avslappningen.

Det enda jag kunde tänka på var Henne.

Som vanligt.

Rösten på skivan sa att man skulle tänka sig att man andades ut alla problem och tankar man inte behövde just då.

Jag såg framför mig hur jag blåste ut en Hon i Tumme-Lisa-storlek, hur Hon virvlade runt i luften och landade på min mage.

Nej, det var inte det lättaste att känna sig avslappnad då.

Sen skulle man föreställa sig en plats dit man kunde ta vägen för att slappna av och få lite egen tid. Man skulle inreda det precis som man ville ha det så att man kunde trivas och må bra.

Min plats innehöll en säng, en Hon och en jag. Hennes armar om mig.

Det är då jag känner mig trygg.

Med Hennes mage mot min rygg och Hennes varma andedräkt i min nacke.

Då mår jag bra.

Då är jag lycklig.

Även om det bara är för en stund.

Men om jag fick bestämma skulle det alltid vara så.

Hon och jag.

Jag känner mig som en stalker. En helt besatt stalker.

Jag får verkligen sätta mig på mina händer ibland för att inte skicka sms eller ringa till Henne.

Jag skulle vilja veta vad som rör sig i Hennes huvud. Vad Hon tycker och tänker.

Jag skulle vilja se världen genom Hennes ögon.

Då kanske jag skulle förstå lite bättre?

Jag skulle vilja se mig genom Hennes ögon.

Och jag önskar Hon kunde få se sig själv så som jag ser Henne.

Som världens vackraste och bästa person.

Så att Hon fick se att det inte finns någon bättre.

Jag borde försöka sova, men det finns en otrolig rastlöshet inom mig.

Den gör att inte ens sömntabletterna fungerar som dom ska.

Istället för att somna på 20 minuter, kan det ta närmare 2 ½ timme innan jag äntligen somnar.

Skulle så gärna vilja prata med Henne innan jag ska sova, bara få höra Hennes röst.

Men Hon är på lära inatt igen så Hon kan inte prata.

My heart beats fast right now.