Direktlänk till inlägg 18 april 2008
En annan gång kände jag ett växande behov av att åka bort, långt bort, dit ingen kände mig bara för att slippa ifrån allt här hemma för en helg eller så.
Jag roade mig till och med en natt med att söka bland vandrarhem och hotell i olika städer. Men eftersom jag har ett så totalkasst lokalsinne och inte visste om jag ville ta med mig någon blev det att jag la ner hela projektet.
Nästa idé var att hälsa på en kompis i Gävle och ta turen förbi Uppsala och hälsa på en annan kompis. Det blev inget av med turen till Gävle. Och bara ett par dagar innan jag hade tänkt åka till Uppsala blev det knas med ryggen så jag kunde knappt röra mig, allt blev inställt.
Senaste månaderna har alla planer på att åka bort legat på is, det har inte varit aktuellt alls.
Ikväll slog en tanke ner, som en blixt från klar himmel, jag kanske rent utav ska söka lägenhet på annan ort? Gärna en bra bit hemifrån. Där det bara finns en massa nya människor så att jag verkligen kan börja om på nytt.
Andra människor klarar det ju, då borde jag med våga.
(Nu känner jag väl mig själv ganska bra så det kommer förmodligen inte bli något av med att flytta långt bort. Men det är en kittlande tanke.)
Jag ska ju ändå vara ur min lägenhet sista april och jag har inte fått tag i någon ny än.
Jag har varken skola eller jobb som håller mig kvar här.
Det som gör mig tveksam är ju såklart att jag har mina vänner här och min familj. Och sjukgymnasten som jag har gått till i snart sju år, hon är visserligen inte lika bra längre - men ändå bättre än ingen alls.
Om jag nu får för mig att verkligen genomföra detta, att flytta någon annanstans på riktigt. Då dyker ju osökt frågan "vart" upp.
Är det någon som har något förslag på trevliga orter/städer att bosätta sig i?
Första tanken som slog mig var Uppsala. Har aldrig varit där, men jag känner ju iaf en människa som bor där.
Problemet med att flytta till något ställe där jag inte känner någon är att jag eftersom jag inte jobbar och inte går i skola inte träffar folk så lätt. Jag utövar ingen sport och jag är inte med i några föreningar. Jag är ingen aktiv tränare på gym heller, så frågan är hur bra jag skulle lyckas med att lära känna folk och träffa nya vänner?
Är det hela dömt att misslyckas redan från början?
Jag önskar så att jag vågade.
Det är läskigt att släppa in nya människor i sitt liv. Det tycker då jag iallafall. Jag är nog lite rädd för vad dom har för avsikter, vad dom är ute efter liksom. Det där med tur när det kommer till nya vänner/nya vad-man-nu-ska-kalla-dom, det har j...
Jag hade något jag ville få sagt, men det var säkert inget viktigt. ...
I know you've been burned But every fire is a lesson learned Med det i tanken kanske jag borde försöka.... Försöka vad? Förstå? Förstå vad? Allt känns som en enda röra och i den röran sitter jag fast. I'll give it a try. (Som dom ...
Tidigare ikväll satt jag med ett papper framför mig. Jag skulle svara på några punkter varav den ena var att berätta vad jag tror att andra tycker är typiskt med mig. Jag berättade om frågeställningen för min far för jag hade lite problem med att sva...
Jag sitter här i min soffa en helt vanlig fredagskväll och hade något jag ville dela med mig av, men så fort jag loggat in och klickat på "skapa inlägg" var allt som bortblåst. Jag tror det hade att göra med att saker känns annorlunda. Att jag t...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 |
15 |
16 |
17 | 18 | 19 | 20 |
|||
21 | 22 | 23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
|||||||
|