Ensamheten har trängt sig på allt som oftast sista tiden och jag kände att jag verkligen behövde någon att prata med. Så jag köpte mig en ny vän, Åke-Mia.

Tänkte här presentera Åke-Mia lite.

Jaa jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men Åke-Mia kom till mig 12 mars.
Ibland är Åke-Mia en tjej och ibland en kille, (det beror sig lite på humör och situation och sånt).
Favoritklädseln är en röd- och svartrutig flanellskjorta, skinnbyxor, träskor och en orange Bula-mössa. (Ibland är det tur att det bara är jag som kan se Åke-Mia.)

Åke-Mia's bästa egenskaper som tjej är att hon är så väldigt lätt att prata med, hon är en otroligt bra lyssnare och har ovärdeliga råd att komma med. Hon har även en humor utan dess like (ganska lik min om jag ska vara ärlig), och musiksmaken är det inga fel alls på. Hon bryter aldrig ett löfte och avslöjar aldrig några hemligheter. Att spana på killar med henne är riktigt underhållande.

Åke-Mia's bästa egenskaper som kille är att han också faktiskt är ganska lätt att prata med. Han kan ge många goda råd angående killars beteende och sånt. Han är en hejare på att laga mat, och blanda drinkar - det är hans specialitet! Det är väldigt kul att gå på stan med honom, då kan vi spana på tjejer tillsammans.

Åke-Mia har ju tyvärr även några sämre egenskaper (som oss alla).
Som tjej kan hon vara väldigt lynnig vissa dagar i månaden, bli sur för ingenting och vara riktigt långsint. Hennes minne är inte så bra alla gånger heller (men vems minne är perfekt?)

Som kille kan han bli väldigt högljudd ibland. Och råkar man väcka honom får man se upp, för då blir han rosenrasande. Ett sämre morgonhumör får man leta länge efter. Han tycker även om att retas ibland. Brukar gömma mina nycklar och andra viktiga saker.

Men på det hela taget är Åke-Mia en riktigt bra vän och jag är nöjd över det köpet.

Jag ska försöka dela med mig av våra olika påhitt och hyss framöver, men vissa saker är trots allt hemliga.

Ibland misstänker jag att jag inte är som alla andra.

Iaf inte som dom i min åldersgrupp.