Ännu en natt har passerat.
Snart dags att lägga huvudet på kudden och hoppas på att lite sömn infinner sig.
Vore underbart att få vakna sen utan att ha drömt mardrömmar, eller bara vanliga drömmar som efterlämnar jobbiga känslor.
Känslor man inte kan skaka av sig på hela dagen.

Vi har suttit här och filosoferat hela natten, mina jag.
Ibland har vi diskuterat och försökt komma överens.
Men det är ganska svårt att enas med så många olika åsikter.
Så vi har varit lite ovänner.

Det är vänstertrafik i min hjärna.
Föreställ dig att det kommer en tanke åkandes, helt lugnt och sansat.
Så plötsligt möter den en annan tanke som kommer i fel körbana, rakt emot den.
Ingen av tankarna hinner reagera så det slutar i en frontalkrock.
Det man inte hade räknat med var att tankarna krockade i en fyrvägskorsning.
Helt utan förvarning kommer det en tanke i full fart från höger och smäller rakt in i dom två första.
Och inte långt efter kommer en fjärde tanke från vänster och förenar sig med dom övriga tre.
Nu sitter alla tankarna fast i varandra, men vägrar att samarbeta.
Blir bara en massa gapande och anklagande, tankarna emellan.
Högljutt blir det, så det är alldeles omöjligt att kunna urskilja något vettigt.

Och folk undrar varför jag är lite förvirrad ibland?
Och aningens tankspridd?

Jag har tappat bort mig i mig själv.